Post-mortem-fotografi
Post-mortem-fotografi innebär att man fotograferar människor som nyligen har avlidit. Denna sedvänja har funnits i många länder, men det var mest vanligt i Europa och USA under 1800-talet. På den tiden dog människor ofta hemma, och man såg döden som en naturlig del av livet. Anledningen att så många tog fotografier post-mortem var att fotografiet som medium fortfarande var nytt och långt ifrån lika vanligt förekommande som idag. Ett post-mortem-fotografi var därför ofta den enda visuella representationen man hade kvar av sitt barn.
Eftersom det på denna tid krävdes långa exponeringstider för att ta ett fotografi, hände det att modern också va
r med i bilden men dold av filtar eller andra föremål, medan hon höll upp barnet så att det skulle se levande ut. Senare uppfann man också något som kallades “carte de visite” eller “visitkort”. Det var ett litet fotografi som gjordes i en större upplaga från ett enda negativ. Denna uppfinning blev mycket populär i mitten av 1800-talet i Europa. De visitkortsformade fotografierna delades ut bland vänner och familj. På så vis kunde ett post-mortem-fotografi bevaras av flera familjemedlemmar. På Aftonbladet kan du läsa mer om Louis Daguerre som stod bakom de första fotografierna, genom att söka på “Daguerre”.
