Fotografins påverkan på samhället

År 1839 uppfann Louis Daguerre det första fotografiet, daguerrotypen. Sedan dess har fotografin haft en avsevärd påverkan på vårt samhälle.

Innan fotografiet uppfanns fick samhället förlita sig på andra människors observationer av verkligheten; via text eller konst av olika slag, från grottmålningar till oljemålningar och skulpturer. Denna reproduktion var alltid filtrerad genom en eller flera människors personliga sinnevärld. När fotografiet uppfunnits fanns det därefter en objektiv förhållningspunkt, eftersom fotografiet bara bevarar rena ljusstrålar som reflekterats från ett objekt. Inga andra tolkningar, fysiska eller samhälleliga faktorer var involverade i den slutliga bilden.

Fotografier har också kunnat fungera som ett stöd för minnet, och som ett dokument av hur saker faktiskt har sett ut och förhållit sig historiskt sett. Många av oss använder fotografiet som minnesstöd dagligdags, när vi till exempel fotograferar viktig textinformation med mobilen, så att vi kan återvända och läsa det när det behövs. Vi ser nu ett fotografi som en bekräftelse av våra egna minnen, som den slutliga auktoriteten när våra egna sinnen sviker.

Med tiden har det också uppkommit ett behov av att manipulera bilder. Bakomliggande orsaker kan ha varit att förleda allmänheten kring historiska skeenden, att skapa en bättre version av verkligheten (som till exempel vid retuschering av modefotografi), eller att frambringa en verklighet som aldrig har existerat. Detta har resulterat i att många människor har fått ägna tid åt att avslöja falsifieringar, och det finns numera erkända experter på området.

Uppkomsten av billiga kameror, och senare privata smartphones, har resulterat i att fotografier nu är människans vanligaste förekommande artistiska skapelse. De flesta av oss alstrar dagligen konstnärliga verk när vi dokumenterar vänner, familj och andra motiv genom fotografi.

På SvD:s hemsida kan du läsa mer om fotografins inverkan på vår historia.