Vetenskapligt fotografi

På 1800-talet började man allt mer använda fotografi som ett sätt att göra vetenskapliga observationer. Med fotografins hjälp kunde man fånga motiv direkt, och sedan återgå till bilderna för mer detaljerade iakttagelser.

Bland de första att anamma denna nya teknik var astronomerna. Redan på 1840-talet fångades bilder av solen och solförmörkelser på daguerrotyper, en tidig form av fotografi. I slutet av 1900-talet var fotografier etablerade som ett vetenskapligt instrument. Man hade också börjat publicera fotografier i vetenskapsjournaler som stöd för forskning och kunskapsspridning.

Att göra observationer är grunden till all vetenskap, det är därför som fotografiet har blivit populärt inom så många forskningskategorier. När en observation filtreras genom en mänsklig hjärna ger det upphov till felaktigheter, det kan också vara svårt att beskriva vissa fenomen med enbart text på ett sätt som inte kan misstolkas. Ett vetenskapligt fotografi är alltid objektivt och fångar verkligheten, utan att man i efterhand behöver betvivla dess beskrivning av det fenomen som har inträffat.

Fotomikrografi

Fotomikrografi är när man fotograferar objekt under ett mikroskop. Olika biologiska material brukar man döda först, och sedan färga det så att det är enklare att se dess uppbyggnad. Exemplaret läggs sedan på ett objektglas, och kan nu fotograferas med ett ljusmikroskop. För att fotografera levande exemplar utan färg kan man också använda andra mikroskop som avger ultraviolett ljus, eller röntgen. Andra möjligheter är att använda infrarött ljus eller ett elektronmikroskop. Om det i stället krävs dokumentation av en delningsprocess eller något annat mer rörligt moment, kan man använda kinefotomikrografi som skapar rörliga bilder.

Astrofotografi

Astrofotografi innebär att man fotograferar natthimlen och dess himlakroppar, samt olika astronomiska tilldragelser. Med hjälp av långa exponeringstider kan man också fotografera objekt som är osynliga för det mänskliga ögat. Till dessa hör galaxer, nebulosor och svagt lysande stjärnor. När exponeringstiden är lång, kan ljuset från dessa himlafenomen ansamlas under längre tid och bli mer synliga på fotografier.

Tack vare fotografi har astronomin som vetenskap kunnat kartlägga hundratusentals nya nebulosor och stjärnor. Detta har lett till en utveckling av nya optiska teleskop och andra mer specialiserade verktyg och sensorer som används inom olika delar av astronomin.

I dag kan man som amatörastronom även använda teleskop över internet för att ta egna bilder av rymden. Detta kan till exempel göras via Bareket-observatoriet.

För att läsa mer, gå in på Aftonbladet och sök på “astrofotografi”.