Fotografins historia
Fotografins konst var inte något som uppkom över en natt, den har en mångtusenårig historia. Från fotografiska effekter som inspirerade grottmålningar, till dagens digitala kameror. Det är en vindlande färd som har lett fram till de fotografier vi idag ser överallt.
Camera obscura
Camera obscura är, trots sitt namn, inte så mycket en fysisk kamera som ett naturligt fenomen. När bilden av en scen på andra sidan en vägg projiceras genom ett litet hål i sagda vägg, så skapas en bild som är upp-och-ner-vänd och bak-och-fram på den andra väggen mitt emot väggen med hålet. Detta naturliga fenomen har kunnat observeras av människor långt tillbaka i tiden. Rummet där bilden projiceras måste vara mörkt för att den ska synas.
Orsaken till detta fenomen är att ljusstrålarna som träffar olika objekt reflekteras från objekten och då behåller en del information om deras ljusstyrka och färg. De reflekterade strålarna går sedan in i hålet i väggen i vår camera obscura, och när ljusstrålarna når den andra väggen i det mörka rummet får vi vår inverterade bild. Människans öga är också en camera obscura, där pupillen, som är ett mörkt hål in i ögat, motsvarar hålet i väggen vi beskrev ovan. Våra hjärnor har lärt sig att vända tillbaka den inverterade bilden som landar på näthinnan på rätt köl, så att vi kan tolka vår omvärld.
Man tror att dessa naturliga camera obscura-effekter har observerats av grottmänniskor, då de såg inverterade bilder som skapats genom hål i djurhudar framför grottöppningar. Vi kan se hur de har inspirerat grottmålningar eftersom målningarna har förvrängningar som kan ha orsakats av att konstnärerna målat av dessa projektioner.
Första gången camera obscura nämndes i skrift var i den kinesiska texten Mozi, som nedtecknades på trehundratalet före Kristus.
På Svenska Dagbladets hemsida kan du läsa en artikel om camera obscura i historien.
Fotografiets födelse
Fotografiets uppkomst var baserad på att man ville fånga den bild som skapades av camera obscura. För att detta skulle ske behövdes först ett antal tekniska genombrott. Först kom upptäckten av silvernitrat av biskop Albertus Magnus (1193-1280). Silvernitrat blir svart när det utsätts för ljus. Poeten Georg Fabricius (1516–1571) upptäckte därefter silverklorid, som liksom silvernitrat är ljuskänsligt. Ibn al-Haytham (cirka 965-1040) var en arabisk astrolog och matematiker. Han kallas också för “optikens fader” då han i sitt verk “Book of optics” var den förste som förklarade hur människans syn fungerar, med nämnda “camera obscura”-effekt.
Första gången någon försökte fånga bilden från en camera obscura var runt år 1800, då Thomas Wedgwood gjorde detta med papper som behandlats med silvernitrat. Bilderna mörknade dock med tiden.
År 1826 eller 1827 (årtalet är osäkert) gjorde fransmannen Nicéphore Niépce den första klichéetsningen, en sorts tidigt fotografi, av en naturscen. Många uppfinningar följde under 1800-talet, från glasnegativ tills 1890-talet då man började använda negativ i plastformat. Svartvita fotografier var vanliga långt in på 1900-talet, trots att färgfotografiet uppfanns redan på 1840-talet. Det första färgfotografiet togs år 1861.